Som ägare av ett aktiebolag kan du välja att ta utdelning istället för vanlig lön som en del av din inkomst. Utdelning innebär att du tar en del av företagets vinst och delar ut till aktieägarna. Att ta utdelning istället för lön kan ha skattemässiga fördelar, och i de flesta fall är en kombination av båda det bästa alternativet. Många företagsägare har frågor om lön och utdelning, och denna artikel vänder sig till dig som äger och arbetar i ett litet till medelstort onoterat aktiebolag och vill ha mer information om skatt på utdelning.
Så beräknas skatten på utdelning:
Fåmansbolag 3:12-reglerna Gränsbeloppet Förenklingsregeln / Schablonregeln Huvudregeln Utdelning eller lön?
Utdelning i fåmansbolag Denna artikel fokuserar på ägare av fåmansbolag, vilket är den vanligaste formen av aktiebolag i Sverige och där frågan om lön eller utdelning oftast uppstår.
Ett fåmansbolag är ett aktiebolag där högst fyra delägare direkt eller indirekt äger mer än 50% av rösterna. Det behöver inte vara fyra faktiska personer, eftersom en person i skattemässig mening kan vara en grupp av närstående individer, till exempel vid ägande spritt inom en familj. Dessutom får företaget inte vara noterat och handlas på en reglerad marknad.
3:12-reglerna: Beskattning av utdelning 2022
3:12 är en del av inkomstskattelagen, närmare bestämt dess 56:e och 57:e kapitel, som anger hur utdelning i ett fåmansbolag ska beskattas. Reglerna finns för att reglera möjligheten att ta utdelning istället för lön och är tillämpliga endast om du äger kvalificerade aktier. Det innebär att antingen du eller någon närstående har arbetat i företaget och bidragit till resultatet under de senaste fem åren. Många anser att 3:12-reglerna är bland de mest komplicerade skattereglerna som svenska entreprenörer måste hantera. Nedan går vi igenom de viktigaste aspekterna.
Har du varit inaktiv i bolaget i fem år? Då har du okvalificerade aktier och behöver inte bry dig om 3:12-reglerna. Då hänvisas du istället till reglerna för kapitalvinstbeskattning vid utdelning.
Gränsbeloppet
Gränsbeloppet är avgörande för din skatteplanering. All utdelning som ligger under gränsbeloppet för ditt företag beskattas endast med 20 procent.
Det finns två metoder för att beräkna gränsbeloppet: förenklingsregeln (schablonregeln) och huvudregeln. Det är upp till dig som ägare att välja vilken regel du vill använda i din deklaration. Deklarationen är individuell, så om det finns flera ägare behöver de inte välja samma regel.
Förenklingsregeln / Schablonregeln
Med förenklingsregeln beräknar du gränsbeloppet med hjälp av en schablonbelopp som är 2,75 gånger inkomstbasbeloppet. Schablonbeloppet gäller inte per ägare utan som en total gräns för hela företaget. För att ta reda på ditt gränsbelopp multiplicerar du din andel av företaget med årets schablonbelopp.
Exempel:
Företag X har två ägare och ska beräkna utdelning för 2021. Inkomstbasbeloppet för 2018 är 45 500 kr, vilket ger ett schablonbelopp på 171 875 kr. Det innebär att varje ägare kan ta utdelning på 85 937 kr och bara betala 20 procent i skatt. Viktigt att notera är att om du äger kvalificerade aktier i flera företag kan du bara använda förenklingsregeln i ett av dem per år.
Huvudregeln
Huvudregeln är en annan metod för att beräkna gränsbeloppet. Till skillnad från förenklingsregeln beror gränsbeloppet på företagets löner och räkenskaper. Detta innebär att det kan ge ett högre gränsbelopp för lite större aktiebolag.
Enligt huvudregeln är gränsbeloppet 50 procent av företagets totala lönesumma plus den berörda ägarens omkostnadsbelopp multiplicerat med 9,27 procent. Låt oss gå igenom vad detta innebär.
Lönesumman innefattar ersättning i pengar, det vill säga inte förmåner, som betalas ut av företaget och eventuella dotterbolag. Ägarens egen lön räknas också med i underlaget.
Omkostnadsbeloppet är den ursprungliga kostnaden för aktierna i bolaget. Du tar detta belopp och multiplicerar det med 9,27 procent, och lägger sedan till det i löneunderlaget när du beräknar det totala gränsbeloppet enligt huvudregeln.
Exempel:
Ett fåmansbolag har en ägare som har haft en anskaffningskostnad på 100 000 kr för aktierna. Under året har personen tagit ut en lön på 600 000 kronor. Gränsbeloppet blir då 100 000 x 9,27 procent + 600 000 x 50 procent = 309 270 kr. Det innebär att utdelning upp till 309 270 kr endast beskattas med 20 procent.
Utdelning över gränsbeloppet
Om du tar utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas den överskjutande delen som inkomst av tjänst enligt din inkomstskattetabell. Det finns dock en viktig skillnad jämfört med vanlig lön: utdelningen räknas inte som grund för pension.
Sparat utdelningsutrymme
Om du inte utnyttjar det maximala gränsbeloppet under ett år kan du spara det outnyttjade utdelningsutrymmet till följande år. Dessutom kan du lägga till en räntesats baserad på statslåneräntan plus tre procentenheter. Detta belopp kan sedan läggas till ditt gränsbelopp för nästkommande år.
Exempel:
Ägaren i företag X hade ett gränsbelopp på 100 000 kr för 2018, men tog endast utdelning på 60 000 kr under året. Det outnyttjade beloppet för 2021 blir då 40 000 kr x 103,53 procent (statslåneräntan) = 41 412 kr. Utdelning eller lön?
Det är viktigt att komma ihåg att även om en vanlig lön kan verka dyr med alla sociala avgifter och skatter, har den fördelar genom att den ger trygghet genom sjukpenning och pension. En balans mellan lön och utdelning är oftast det bästa tillvägagångssättet. På så sätt kan du minska skatten genom utdelningen som hålls under gränsbeloppet samtidigt som du bygger upp pension och rätt till sjukpenning.
För att vara säker rekommenderas det att rådfråga en redovisningskonsult eller revisor. Om du behöver hjälp med skatteplanering kan Ageras hjälpa dig att hitta rätt samarbetspartner.
