Allt du behöver veta om K10

Att äga aktier i ett fåmansföretag kan vara en fördelaktigt, men det är viktigt att förstå hur utdelningen beskattas för att undvika överraskningar vid deklarationen. I detta inlägg kommer vi att gå igenom de olika reglerna och beräkningsmetoderna för att fastställa gränsbeloppet, som påverkar beskattningen av utdelning på aktier i fåmansföretag.

Vad är k10?

Blankett K10 är en blankett som används i Sverige för att deklarera och redovisa uppgifter relaterade till utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag. Den är avsedd för personer som äger kvalificerade andelar i ett fåmansföretag eller är närstående till delägare.

På blankett K10 fyller man i information om utdelning och kapitalvinst på aktier i det aktuella fåmansföretaget. Det är viktigt att korrekt och noggrant fylla i uppgifterna för att säkerställa att beskattningen görs på rätt sätt och att alla relevanta regler och lagar följs.

Blankett K10 är en del av deklarationsprocessen för personer som har ekonomiska intressen i fåmansföretag och är ett verktyg för att rapportera och redovisa aktuella ekonomiska transaktioner och inkomster till Skatteverket.

K10 i e-tjänsten

E-tjänsten för inkomstdeklarationen ger dig möjlighet att fylla i och skicka in din deklaration elektroniskt, inklusive K10-blanketten för utdelning från fåmansföretag. Genom att använda e-tjänsten kan du enkelt fylla i formulären online och skicka in dem till Skatteverket utan att behöva skriva ut och posta pappersexemplar. Via e-tjänsten för k10 kommer de flesta beloppen ifyllda och beräkningarna görs automatiskt med rätt skattesatser och belopp.

Exempel och beräkning av gränsbeloppet

För att illustrera hur gränsbeloppet beräknas enligt både förenklingsregeln och huvudregeln ska vi gå igenom praktiska exempel. Genom att följa steg-för-steg-instruktioner kan företagsägare korrekt fastställa sin utdelning och undvika felaktig beskattning.

Hur ser blanketten ut? – Steg för steg

Till att börja med så väljer du antingen förenklingsregeln eller huvudregeln.

Du bör använda förenklingsregeln när din situation är relativt enkel och när du inte har speciellt höga lönekostnader i ditt bolag. Förenklingsregeln är lättare att tillämpa och kräver mindre beräkningar. Den är mest lämplig om du inte äger en stor del av företaget och inte tar ut höga löner.

Huvudregeln är mer förmånlig om du eller någon närstående äger en betydande del av aktierna och har tagit ut betydande löner från bolaget över 37 000kr i månaden i lön. Huvudregeln ger dig möjlighet att ta med omkostnadsbeloppet, löner och eventuellt sparade utdelningsutrymmen från tidigare år i beräkningen av utdelningsutrymmet.

Sida 1 – Förenklingsregeln

Låt oss säga att du äger aktier i ett fåmansföretag och vill beräkna gränsbeloppet enligt förenklingsregeln för inkomståret 2023.

1. Gränsbeloppet enligt förenklingsregeln består av 2,75 gånger inkomstbasbeloppet och eventuellt sparande utdelningsutrymme från tidigare år.
2. För inkomståret 2023 är inkomstbasbeloppet 195 250 kr.
3. Beräkna det schablonmässiga beloppet genom att multiplicera inkomstbasbeloppet med 2,75: 195 250 kr * 2,75 = 536 937,50 kr.
4. Om du har sparande utdelningsutrymme från tidigare år, lägg till det till det schablonmässiga beloppet, vilket blir 104,94 % av sparat belopp.

Sida 2 – Huvudregeln

För att kunna använda huvudregeln måste du äga minst 4% av aktierna i bolaget. Dessutom måste du eller någon närstående ha tagit ut en vanlig lön som motsvarar åtminstone 6 inkomstbasbelopp inklusive 5% av löneunderlaget, alternativt 9,6 gånger inkomstbasbelopp.

1. Omkostnadsbeloppet: Detta är den ursprungliga anskaffningsutgiften för aktierna i företaget. Omkostnadsbeloppet multipliceras med den årliga räntan för att beräkna den justerade anskaffningskostnaden. För inkomståret 2022 är räntesatsen 9,23%, och för 2023 är den 10,94%.
2. Löner: Utöver omkostnadsbeloppet inkluderas också kontanta löner i huvudregeln. Du får 50% av totalt utbetalda löner att räkna med i beräkningen.
3. Sparat utdelningsutrymme från tidigare år: Om du har outnyttjat utdelningsutrymme från tidigare år kan du lägga till detta till din beräkning. Det sparade utdelningsutrymmet multipliceras med en procentsats för att räkna ut det sparade utdelningsutrymmet. För 2022 är procentsatsen 103,23%, och för 2023 är den 104,94%.

Sida 3 – Försäljning av andelar

Vid en avyttring tillämpas samma grundprincip för beskattning som vid utdelning, det vill säga en skattesats på 20% upp till ditt gränsbelopp. Det innebär att den del av förtjänsten som motsvarar utdelningsutrymmet beskattas med 20%.

Det är viktigt att notera att detta gäller för de fall där du säljer andelar i ditt bolag. Beskattningen kan variera beroende på omständigheterna kring försäljningen och din individuella situation.

Om du har genomfört några försäljningar av andelar under året är det nödvändigt att fylla i informationen på denna sida för att säkerställa korrekt redovisning och beskattning av avyttringen.

Vid ytterligare frågor eller behov av förtydliganden är det alltid bäst att rådgöra med en skatteexpert eller redovisningskonsult för att säkerställa att allt hanteras enligt gällande regler och för att optimera din skattesituation.

Sida 4 – Lönebaserat utrymme

För att uppfylla lönekravet måste du som ägare, eller någon närstående, ha tagit ut tillräckligt med lön från bolaget. Det lägsta beloppet du behöver ta ut beräknas antingen som 6 inkomstbasbelopp plus 5% av bruttolönerna, eller som 9,6 inkomstbasbelopp. Det är viktigt att notera att om du tar ut även en krona mindre än det belopp som krävs, uppfyller du inte lönekravet och kan inte korrigera detta i efterhand.

Det lönebaserade utrymmet utgörs av 50% av de totala lönerna som betalats ut under året före beskattningsåret. Detta belopp ska sedan fördelas mellan alla delägare i förhållande till deras ägarandelar i bolaget. Det innebär att beräkningen tar hänsyn till faktorer som hur stor andel i bolaget delägaren äger och bolagets andel i eventuella dotterbolag där bruttolöner finns.