Aktietyper

Av Redaktionen

Varje aktiebolag har en mängd aktier som är uppdelade enligt ett kvotvärde. Om ett företags aktiekapital är 100 000 kronor och varje aktie har ett kvotvärde på 100 kronor, kommer det att finnas 1000 aktier.

Dessa aktier har vanligtvis en röst per aktie. Det innebär att aktieägare får en röst att använda när de röstar på bolagsstämman. Om man äger 100 aktier har man 100 röster, vilket motsvarar 10% av de totala rösterna.

Personer som äger aktier i ett aktiebolag får alltid en kallelse till bolagsstämman och kan använda sin rösträtt för att påverka olika frågor. Om det är ett publikt aktiebolag måste det också göras en kungörelse för att säkerställa att alla aktieägare får informationen.

Aktiesorter

Ett aktiebolag kan ha olika typer av aktier, till exempel A- och B-aktier. Normalt sett har en A-aktie fler röster än en B-aktie. Till exempel kan en A-aktie ha 10 röster medan en B-aktie bara har 1 röst. Det är vanligt att publika aktiebolag har olika röstvärden, särskilt när det finns flera aktieägare eller när aktier ägs av allmänheten.

Det kan innebära att de som grundade företaget har A-aktier, vilket ger dem större röstlängd än allmänheten som kanske bara har B-aktier. Detta gör det möjligt för vissa personer att behålla kontrollen över ett företag genom att de har fler röster vid bolagsstämman. Kvotvärdet för A-aktier och B-aktier är dock detsamma.

Det lägsta aktiekapitalet för ett privat aktiebolag är 25 000 kronor. För publika aktiebolag är kravet på lägsta aktiekapital 500 000 kronor.

Nyckeltal

Det finns olika nyckeltal som används för att beräkna en akties utdelning och värde. Dessa nyckeltal används för att ge aktieägare en bättre uppfattning om värdet på deras aktieinnehav.

Vinst per aktie

Vinsten per aktie beräknas genom att företagets totala vinst för räkenskapsåret delas med antalet aktier. Genom denna beräkning kan man se hur mycket vinst varje aktie har genererat under året.

Utdelning per aktie

Utdelningen per aktie beräknas genom att det belopp som beslutats om att delas ut till aktieägarna på bolagsstämman delas med antalet aktier. På så sätt kan man räkna ut hur mycket utdelning varje aktieägare kommer att få baserat på det antal aktier de äger.

P/E-tal

P/E-tal (pris/vinst-tal) ger information om hur många gånger vinsten per aktie som aktien är värd. Genom att använda detta nyckeltal kan man bedöma om aktien är undervärderad eller övervärderad. Det är dock viktigt att notera att P/E-talet kan vara missvisande om ett aktiebolag befinner sig i en period av stark expansion eller förändring.

Utdelning

Varje år beslutar styrelsen om hur stor del av företagets vinst som ska delas ut till aktieägarna i form av aktieutdelning. I vissa fall kan utdelning även betalas ut även om det inte har uppstått någon vinst under året. Detta är dock inte hållbart på lång sikt eftersom det kan påverka företagets egna kapital negativt.

Årsstämmodagen

På årsstämmodagen fattar styrelsen beslut om utdelningens storlek. Detta är den sista dagen då man måste vara registrerad i aktieboken för att vara berättigad till utdelning under samma år. Det är också möjligt att hålla en extra bolagsstämma för att fatta beslut om en extra utdelning. Vid efterutdelning får aktiebolaget endast dela ut det som återstår av det fria egna kapitalet enligt den senaste balansräkningen.

X-dagen

X-dagen står för ”exklusiv” och innebär att om man köper en aktie på denna dag har man inte rätt till den aktieutdelning som beslutades om på årsstämmodagen. Det är alltså för sent att köpa aktien på x-dagen om man vill ha utdelning.

Avstämningsdagen

Avstämningsdagen inträffar 3 bankdagar efter årsstämmodagen på grund av den tid det tar för aktieköp att registreras och för att ägarens namn ska föras in i aktieboken.

Utdelningsdagen

Utdelningsdagen inträffar 3 dagar efter avstämningsdagen. Vid denna tidpunkt betalas aktieutdelningen ut till de aktieägare som är registrerade i aktieboken. Pengarna överförs till deras angivna konton.

Fåmansbolag

Fåmansbolag omfattas av så kallade 3:12-regler som innebär att utdelning som överstiger normalutdelningen beskattas som inkomst av tjänst. Det innebär att fåmansbolag som vill dela ut mycket stora belopp måste betala högre skatt.

Utdelningspolicy

Vissa företag väljer att ha en utdelningspolicy som de följer för att undvika konflikter om vissa ägare önskar dela ut stora belopp under ett visst år.

Fler artiklar som kan intressera dig